söndag 21 november 2010

Ny löpteknik under en vecka

15 K har det blivit denna vecka. Föga imponerande, jag brukar i alla fall ligga mellan 25 -40K i veckan. Men sällan har jag varit så nöjd med dessa få kilometrar eftersom de allesammans (okej nästan) är sprungna på mina framfötter och jag har slutat att ta emot mig med hälen när jag springer.
Antar att det är gammal skåpmat för många erfarna löpare men för mig så har det öppnats ett helt nytt fält för mina ögon - Wow! Den spänst och svung i steget som jag får genom framfotalöpningen är så cool känsla. Inget som jag vill vara utan, vet som sagt inte om jag gör helt rätt men det kommer jag att få veta snart så en fysioterapist ska titta på vad jag har hittat på. Sen märker jag att det tar på vader och även ländryggen att springa på framfoten, vaderna är som fiolsträngar efter att jag sprungit. Men jag tar det försiktigt och lägger in lite annan motion emellan löppassen så grundträningsperioden ska ge lite resultat. Men jag har bestämt mig för att köra alla mina löppass på framfot och inte hålla på att växla. Tror att det kommer att gå fortast att ändra på tekniken så. Även om det antagligen inte gynnar konditionen.
Nästa vecka borde jag kunna ta 20K.

3 kommentarer:

badgear sa...

Jag tycker det är riktigt underhållande att studera andras löpstilar när man är ute. I den här byhålan träffar jag sällan på andra, men i Malmö så kryllar det av lubbare och det är lisa för själen att se hur olika folk springer.

Själv hoppas jag vara en del av den underhållningen.

Såhär efteråt, nu har det ju gått ganska många mil, så hade det varit kul att ha filmat ens steg när man började och jämfört med steget idag. Mest för att jag inte tycker att jag ändrat steget ett dugg.

Men troligen har jag det, antagligen är steget ändrat liksom rörelsemönstret. Fast då i början sprang jag med skor för pronerande och det har jag inte gjort senaste fyrahundra milen. Bara det måste ha ändrat steget eller rörelsemönstret något.

Lycka till med veckans tjugo km.

bureborn sa...

Bara framfot alltså - spännande! Själv är jag en gammal hund som vägrar att lyssna på nya hussar. Mest för att jag inte tror att mina hälsenor skulle klara verklig framfotslöpning. Till vardags är jag en mellanfotslöpare - i alla fall enligt den analys jag själv gjort.
Fysioterapist? På allvar? När?

Fredde sa...

Tack BadGear, ibland tror jag att jag har gått och blivit snygg i löpsteget, men jag antar att jag jag också är en del av det löpande skådespelet längs stock- holmarna.

Bureborn: Om jag lyckas lovar jag att jag kommer att predika :-) Fysioterapist kanske låter lite överdrivet det är en passionerad naprapat som instruerar löpteknik och berättar om vad som är viktig att tänka på. Vi ska ses den 3e december. Lovar att skriva.