måndag 14 december 2009

Löpning - Mer än bara motion

Jag vet inte om syftet var att skoja med mig eller om det var på riktigt? Men jag var tvungen att visa leg på systemet! För dom som inte vet min ålder så har jag kunna handla på systemet i 18 år. Kunde inte ens få ur mig något roligt när hon tittade på körkortet, tyckte att det var lite pinsamt för henne i kassan men jag var så klart väldigt smickrad och glad, för kanske tvekade hon på min ålder att få köpa vin, he he.

Tidigare i fredags så var jag på ett möte då man gissade min ålder som låg ungefär fem år under verklig (38, för den som inte redan räknat ut det). Och det ligger nog närmare den ålder som jag känner mig, jag kan bara tacka löpningen i kombination med min kosthållning för en lyckad kombination. Free spirit!

I helgen var det julpyssel, jag stöpte ljus, andra aktiviteter var tryffelmakning, köttbullestekning, marmeladmakning och korvstoppning (ja, det är sant det var lite som när Kungafamiljen bjöd in svenskarna i sitt julkök) Mellan pysslet gled det ner julsnaps, glögg, öl och lite vin. I söndagskväll när jag drog på mig skorna efter en konsert, restaurangbesök, helgarbete på jobbet. Ska erkänna att jag hade en lätt huvudvärk och var kankse inte helt taggad att springa, men efter fyra kilometer var jag helt klar i skallen och mådde prima! Glöm alvedon, ta en tur i stället.

I dag vaknade jag med lite halsont och ber nu till löparguden att inte bli förkyld, på schemat står det bara lätt distans för att inte äventyra träningen.

söndag 6 december 2009

Vad är det för fel på Powerwalkare?

Nu när jag har kommit igång igen så har jag på varje runda sett folk människor som är ute och promenerar, det ser trevligt ut. Vissa får jag ögonkontakt med och ett leende ibland. Riktigt trevligt, småstadskänsla i en stor stad. Men då och då dyker en Powerwalkare upp, jag borde bara känna vad roligt att personen i fråga har kommit i gång och tycker att Powerwalk är en bra form att motionera i. Men...

Vad håller en del på med? Dom går med axlarna upp mot öronen och armarna flaxar högt framför kroppen i en högst onaturlig rörelse. Axelpartiet och höfterna är fixerade som om dom var stelopererade. Hur kan man glömt bort en helt naturligt rörelse som gång är? Jag tror att man har läst ett livstilsmagasin som säger att man ska jobba med armarna när man är ute och går. Vad Powerwalkarna glömt bort är att använda resten av kroppen förutom ben och armar. Spontant har har varit nära att stanna och prata med personerna för att "hjälpa till" men jag antar att det kanske skulle bli ganska pinsamt.
Jag ska erkänna att jag har inte någon speciellt snygg stil när jag är ute och lubbar, men vet i alla fall att man måste låta armarna tillsammas med axlarna och bröstkorgen, höfterna arbeta tillsammans i en hel rörelse.
För ett år sen gick jag hos en naprapat som även arbetar som rörelsefysiolog. Han analyserade min kroppsrörelse, först på en Step-maskin, sen på ett löpband. När jag sprang för glatta livet och tyckte att jag var lätt i steget frågade han mig:
- Springer du som en Svenne eller en Kenyan?
- Som en Kenyan! svarade jag snabbt.
Han log och sa att jag springer som en Svenne. Ingen spänst, korta släpande steg, fötterna längs en linje, stela armar och framförallt en stel bröstkorg som inte rörde på sig.
Självförtroendet fick sig en knäck, men efter att ha tagit till mig råden för att få en bättre löpteknik känner jag att jag har utvecklas.

Det är med den bakgrunden som jag bekymrat tittar på en ökande skara av Powerwalkare som håller armarna högt framför sig och flaxar. Eller en och en annan som har stavar som släpar efter sig. Jag tror att båda kategorierna skulle få ut mer om dom tog en promenad i ett elljusspår där det är lite mer kuperat än runt Kungsholmen.

Hur jag såg ut på mina 18K idag? Inte så snygg eftersom jag nog borde ha gått på toaletten innan jag gav mig ut, men efter 8K kunde jag smita in på Eriksdahlsbadet och lätta på spänningarna.

torsdag 3 december 2009

Reklamradio


I morse hade jag fixat med mitt headset så att jag skulle kunna lyssna på RadioRIX. Lite otur att dom strejkar idag mellan 7 och 8. Men nu har RIX tappat en lyssnare för P1 är oslagbart. Public service rules.

onsdag 2 december 2009

Morgonjogg


Klockan halv sju klev jag ut på trottoaren för en kortare tur 5k med lite styrka. När jag kom till kungsholmen var det full trafik på löpare. Kul att inte vara ensam.

söndag 29 november 2009

Äntligen!


I dag så späckte jag en lång svit av vilodagar. Gustaf den IIIs paviljong gjorde sig bra i motljus.

fredag 27 november 2009

Lite styrketips

tisdag 24 november 2009

Fegar ur

Kom inte o säj att jag bangar löpning. Jag är bara väldigt försiktig. Vill inte göra ett klassiskt misstag att börja träna för tidigt efter en förskylning. Vila idag... Som de tre senaste veckorna.

måndag 23 november 2009

Förhoppningar

Idag har jag inte ont i halsen (vilket tjat jag vet) Men det betyder att det blir springa i morgon, yes!

onsdag 18 november 2009

Ont i halsen

Antagligen glömmer man lätt de tråkiga dagarna, när inget hände eller när man var sjuk. Denna senhöst är den värsta som jag varit med om, jag har haft ont i halsen i snart fyra veckor. Om man har läst en Runners World så vet man att det är ok att springa med lite snuva men ont i halsen är faktiskt ett big NO NO. Har jag följt det rådet? Ja och nej. Jag har inte sprungit de dagar jag inte har haft ont och det har inte varit många dagar. Nyligen var jag nere i Cannes med min familj och njöt av solen och satt på stranden och drack dubbelexpresso och åt tarte aux pomme (äppeltårta). Kunde inte hålla mig och gav mig ut på en underbar 9K-runda från Cannes ner mot La Bocca och tillbaka längs stranden och uppför berget längs Blv Leader, där möts man av en rejäl uppförsbacke på 2,25K. Lagom tempo, en av mina bästa träningsupplevelser i år. Dagen efter så vaknade jag upp med en ny krämpa, ont i bihålorna och halsen... Suck. Men kunde inte hålla mig så jag och D sprang en runda samma dag som vi skulle åka hem, upp på ett berg och där såg vi snöklädda alper, supernice.
När vi kom hem fick jag en chock över hur mörkt och kallt det är i Sverige den här tiden, om alla SVenskar älskar den svenska sommaren så undrar jag vad den samlade åsikten är om den svenska senhösten, jag hatar den i allafall. Är fortfarande bitter över ett jobb som jag inte fick, då skulle jag få åka till Sansibar och filma. Att samtidigt vara sjuk förbättrar inte situationen. Whisky får läka såren.