Sen jag fick startbeviset till Stockholmhalvmara så har jag fått ett litet tunnelseende. Shit, jag ska verkligen gör det här. Jag har ju knappt
Sen har jag kommit på att jag inte egentligen har sprungit några pass i mitt tänkta tävlingstempo som ska ligga på 5;40. Antingen har det varit långpass i 6,00-tempo eller snabbdistans i 5,10-tempo.
Har därför helt lagt Salkaiz program åt sidan och kör helt på känn. Har ökat på träningsdosen ordentligt och känner mig hela tiden på gränsen till övertränad. Min fru och son är förkylda och snorar och nyser. Jag har slutat att pussa dom, allt för att hålla mig frisk och kunna träna hårt. Känner mig inte beredd att springa loppet, skulle vilja ha ett par, tre veckor till med bra grundträning. Jag missade ju fem viktiga veckor i sommar, det märker jag nu. Dessutom börjar jag känna mig ofokuserad, funderara på vad jag ska göra efter loppet...Ska skärpa mig nu. Från och med i kväll ska jag bara tänka på halvmaran och att jag kommer att ta den under 2H!
Var ute i kväll och körde 6K soft tempo, kändes OK, på lördag tänker jag testa att springa en mil i tänkt tävlingstempo.
/f
3 kommentarer:
Åååååh, så oerfaret!
De två sista veckorna är det formtoppning och det är då du verkligen ska lyssna på mäster Szalkais träningstips, INTE börja att laborera själv.
Tänk om det det visar sig att du har ett dåligt "testlopp" idag? Då sabbar du den mentala uppladdningen. De sista veckorna ska vara korta, snabba löpningar där du får känna dig lätt och snabb.
En mil i tufft tempo sabbade min tävling förra året...
Jag blir inteså orolig av din kommentar, du kanske har lärt dig ett och annat det senaste året men du kom skadad av överträning förra sommaren. Det är oerfaret.
Handlar inte om oerfarenhet. Jag vet hur man ska göra men väljer bara att strunta i det - dumdristighet alltså. Jag gör samma sak i år. För tuffa pass in i slutet.
Skicka en kommentar